Rättssäkerhet för flyktingar?

Migrationsminister Tobias Billström säger nästan varje gång han uttalar sig, att Sverige numera har en rättssäker ordning för att pröva asylansökningar. Ärendena prövas först av en myndighet – Migrationsverket – och besluten där kan överklagas i domstol på två nivåer.

Vad är den rättssäkerheten värd för den asylsökande? Hjälper den, om Migrationsverket vid intervju med den sökande använder en tolk som inte har fullgod kompetens? Hjälper den, om det juridiska ombud som Migrationsverket utser åt den sökande inte är särskilt engagerad i uppgiften och sköter den med minsta möjliga engagemang?

 Hjälper den, om den landinformation som migrationsmyndigheterna – verket och domstolarna – bygger sina beslut på är ensidig och utelämnar relevant information från t.ex. Amnesty, Röda korset eller UNHCR?

Från många håll omvittnas att det förekommer inkompetenta tolkar, ointresserade ombud och undermålig landinformation, när asylansökningar prövas.  Inte i varje fall, men i många.  Det är det stora rättssäkerhetsproblemet. Det kostar förmodligen pengar och ansträngning för att göra något åt det, men det är nödvändigt att göra det.

 Vi kan inte ha en procedur som är rättssäker på papperet, men som inte är det i verkligheten. Enligt TT, som citeras i DN den 16 mars i år, har regeringen och Miljöpartiet inom ramen för sin migrationsöverenskommelse kommit överens om att låta granska hur Migrationsverket utser offentliga biträden.

Verket ska också själv göra en översyn av systemet med landinformation, och en särskild utredare ska kartlägga hur domar och beslut är utformade och hur de kan bli tydligare och mer utförliga. Det är två år sedan regeringen och Miljöpartiet gjorde sin migrationsöverenskommelse.

Resultaten hittills är inte imponerande, men naturligtvis är det glädjande att det sker någonting över huvud taget, samtidigt som migrationsministern är totalt förblindad av sin rättssäkerhetsillusion.

Särskilt upprörande är enligt min mening att migrationsmyndigheterna använder språkanalyser för att avgöra från vilket land en asylsökande kommer.

Det har visat sig att språkanalyserna inte alls är tillförlitliga och att åtminstone vissa av de analysföretag som anlitas inte har kompetens för sådana uppdrag.

Rätt nyligen har vi än en gång fått veta att en flykting som sökt asyl i Sverige blivit återsänd till ett land där han genast blev utsatt för svår tortyr. Att pastorn från Kongo kunde vänta sig detta visste han mycket väl, eftersom han hade predikat kritiskt mot regimen där, men det ansåg inte migrationsmyndigheterna i Sverige.

Hur är det möjligt att vägra asyl till en person som har god anledning att frukta förföljelse och misshandel i det land som han flytt från? Det kanske har att göra med att våra migrationsmyndigheter bara behöver peka på någon omständighet som gör det tänkbart att han kan klara sig undan detta. 

 Något krav på att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att han inte kommer att bli dödad, misshandlad eller torterad gäller inte i asylärenden. Annat är det för den som är åtalad för brott. Han kan i svensk domstol inte dömas för brottet, om det inte är ställt utom rimligt tvivel att han har begått gärningen.  Att söka asyl är inget brott.

Rätten till liv tillhör de universella mänskliga rättigheterna. Vi kan inte ha en migrationspolitik som inte skyddar dem som fruktar för sina liv därför att regeringen vill hålla nere antalet utlänningar som vill komma hit. Regeringen skyller på att vi har en reglerad flyktingpolitik. Men flykten undan förföljelse, tortyr och mord följer inget regelverk

Det finns inget krav på att migrationsmyndigheterna ska följa upp hur det går med de personer som  blir utvisade. Vi fick facit när det gäller de två egyptierna Alzery och Agiza som utvisades för tio år sedan, och nu den kongolesiska pastorn. Deras mänskliga rättigheter blev grovt åsidosatta av Sveriges agerande. 

 Det måste bli krav i lagen att varje tvångsutvisning följs upp från svensk sida, och att resultatet av uppföljningen tas på allvar vid beslut i senare ärenden.

Så det är dags att driva fram en omprövning av utlänningslagen, som Billström lovordar som garant för rättssäkerheten. Finns det verkligen inte tillräckligt många partier i riksdagen som vill göra det?

 Görel Sävborg-Lundgren

Asylpolitisk talesperson för Socialdemokrater för tro och solidaritet

http://www.flyktingbloggen.org/2012/03/rattssakerhet-for-flyktingar/

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s