Regimer har koll på kritiker – även i Sverige

Trots att det är känt att många regimer noga följer vad exilpersoner gör och säger, tar Migrationsverket ofta inte hänsyn till risken för repressalier. Många asylsökanden som varit politiskt aktiva blir utvisade trots att det strider mot regelverket. Det skriver debattören Kurdo Baksi och juristen Bo Johansson.

En demonstration på Sergels torg mot den syriska regimen.

6 augusti 2013 kl 19:14 , uppdaterad: 7 augusti 2013 kl 06:41BRÄNNPUNKT | FLYKTINGAR

Inom den internationella asylrätten är begreppet skyddsskäl ”sur place” en viktig del. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR kan en person ”bli flykting ”sur place” till följd av sina egna handlingar till exempel genom att associera sig med flyktingar som redan blivit erkända eller genom att uttrycka sina politiska åsikter i det land han vistas i. Ifall sådana handlingar är tillräckliga för att rättfärdiga en välgrundad fruktan för förföljelse måste avgöras genom en omsorgsfull prövning av omständigheterna i det enskilda fallet. Särskild hänsyn bör tas till om myndigheterna i den sökandes hemland har fått kännedom om sådana handlingar och till hur dessa kommer att uppfattas av myndigheterna. Och en person blir alltså flykting ”sur place” på grund av omständigheter som inträffar i hemlandet under hans/hennes frånvaro.

Det är vanligt att flyktingar och asylsökande engagerar sig politiskt i fråga om sitt hemland när de kommer till Sverige. Särskilt gäller detta dem som flytt sitt hemland av politiska skäl vilket är naturligt eftersom de ofta har ett politiskt engagemang med sig redan från hemlandet, vilket är skälet till flykten.

I de allra flesta fall innebär detta att man ansluter sig till någon exilpolitisk organisation, deltar i dess mötes- och seminarieverksamhet och kanske väljs till något uppdrag inom organisationen. Deltagande i demonstrationer, ofta utanför ambassader, och andra manifestationer är vanligt och många har en framträdande roll vid dess tillfällen, som att hålla tal och appeller mot regimen i hemlandet.

Det är också vanligt att man ger uttryck för sina regimkritiska ståndpunkter på egna bloggar eller inlägg på organisationernas hemsidor eller Facebook-grupper. Sådana uttalanden framförs även genom närradiostationer som är POD-baserade och det är även relativt vanligt att den enskilde framträder i olika regimkritiska tv-kanaler som sänds per satellit till hemlandet.

Vanligt förekommande hemländer i dessa sammanhang är Iran, Syrien, Etiopien och Eritrea men även andra länder kan förekomma.

Sådana skäl framförs vid grundprövningen av asylansökan eller senare genom extraordinär prövning. Migrationsverket och även Migrationsdomstolens praxis har skiftat kraftigt under årens lopp men med en allt större restriktivitet under senare år. En stor del av dessa ärenden gäller iranska fall där Migrationsverket och domstolarna inte finner det sannolikt att uppgifter om verksamheten och ståndpunkterna kommit till de iranska myndigheterna kännedom eller att man bedömer att uttalandena är av ett sådant slag dessa myndigheter antas sakna anledning att ingripa.

I fråga om Iran finns en tämligen omfattande dokumentation om iranska myndigheters övervakning av sådan verksamhet och hur de förväntas reagera. Detta främst från brittiska och norska immigrationsmyndigheter där det framgår att Iran bedriver en omfattande övervakning av exilpolitisk verksamhet och att även en begränsad verksamhet kan leda till svårartad förföljelse om personer utvisas. Europadomstolen har fattat ett beslut med liknade innebörd. Migrationsverket har i ett rättsligt ställningstagande från 2012 i stort delat dessa ståndpunkter.

Trots denna rapportering avslås många ansökningar trots att den enskilde bedrivit en tämligen omfattande verksamhet, exempelvis som medlem av och är mycket aktiv inom en i hemlandet förbjuden organisation och/eller exponering på internet eller satellitkanaler.

Det allvarliga är att Migrationsverket eller domstolarna anser att uppgiften inte nått hemlandets myndigheter eller att dess myndigheter inte förväntas reagera på verksamheten utan att Migrationsverket eller domstolarna inte kan åberopa något stöd för antagandet, trots att omfattande dokumentation tydligt talar för den motsatta ståndpunkten. Det är en allmän skattning utan några referenser.

Detta innebär att enskilda asylsökande som i Sverige utnyttjar sin grundlagskyddade rätt till politisk verksamhet riskerar att utsättas för förföljelse om de utvisas.

KURDO BAKSI

samhällsdebattör

BO JOHANSSON

jurist vid Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/regimer-har-koll-pa-kritiker-aven-i-sverige_8401780.svd

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s