The Special Rapportuer’s October 2013 press conference at the UNGA

Press conference by Mr. Ahmed Shaheed, Special Rapporteur on the situation of human rights in Iran

24 October 2013

Dr. Shaheed talks to the UN press core about his report on the situation of human rights in Iran

 

Good morning ladies and gentlemen,

Yesterday, I presented my latest report to the Third Committee on the situation of human rights in the Islamic Republic of Iran, and I took that opportunity to make three points.

The first was that the welcomed positive signals and statements forwarded by President Rohani
raise expectations for tangible and sustainable reforms.

The second point was that these reforms must produce concrete and demonstratable changes in the country’s human rights situation as raised by the General Assembly and the UN human rights mechnisms. To this effect, actions considered by the new government should work to address issues in the legal system as a whole, and in problematic long-term official practices that undermine basic rights like the freedoms of expression, association, assembly and religion, freedom from arbitrary detention, the right to fair trial, and the right to life.

Such laws include the country’s 1986 Press Law, the Computer Crimes law, and aspects of the Islamic Penal Code that allow for the application of the death penalty for crimes that do not meet “most serious” standards, like drug-related offenses. It also includes the retention of cruel and inhuman punishments, such as stoning and amputation, and the retention of broad and poorly defined national security laws. I also highlighted the problematic Custodianship Law that would allow a man to marry his adopted or foster daughter, who can be as young as 13 years old. Such a law undermines the Government’s responsibility to ensure that the best interests of the child be the primary consideration of actions undertaken by public or private institutions in its jurisdiction.

I also took the opportunity to welcome the recent release and furlough of more than a dozen prisoners of conscience, including prominent human rights activist and lawyer, Nasrin Sotoudeh, as well as human rights activists, Mahboubeh Karami, Jila Karamzadeh-Makvandi, and Majid Tavakoli; all of whom I hope will permanently remain with their families, without condition. I further urged the Government to consider additional steps to ensure the unconditional release of hundreds of other human rights defenders that remain in detention.

My third point was that the role of my mandate is to assess, encourage and assist Iran with efforts to improve its human rights situation and compliance with its international obligations. The establishment of a constuctive and cooperative relationship that serves to identify areas of neccessary improvement, and to highlight positive efforts and tangible outcomes as the Goverment works to advance the solutions proposed by President Rouhani is my goal. To date, Government representatives have taken some steps to engage with me and to build confidences about the possibility of such a relationship, and I look forward to working towards this goal in the coming months.

It is undeniable that respect for human rights and dignity results in individual, national, and global security. A legal system that constitutes comprehensive and equal protections for the rights promulgated by the international human rights treaties is one that possesses the prerequisites for enduring stability and security for its people and its neighbors. Therefore, human rights considerations must be central to the new government’s legislative and policy agenda, and to international dialogue and cooperation.

Iran has itself accepted the necessity of a number of key reforms during its Universal Periodic Review and during its reviews by the UN Treaty Bodies. It is now vitally important for the future welfare of the Iranian people that the new government sets-forth to advance a bold policy programme designed to realize these public commitments and legal obligations.

As I made clear at the outset, if the government chooses to take this path, if it expresses its determination to strengthen the promotion and protection of human rights for all Iranians, it will find in me and, I am sure, in the human rights mechanisms willing and determined partners of that path.

To watching the video of conference

http://link.brightcove.com/services/player/bcpid1722935254001?bctid=2766641661001&autoStart=false&width=480&height=270

http://shaheedoniran.org/english/dr-shaheeds-work/statements/the-special-rapportuers-october-2013-press-conference-at-the-unga/

Advertisements

المجله الجداريه الثالثة

 

حاولت من خلال هذه المجلة التي تحمل رقم 3 ان أسلط الضوء علي بعض الممارسات الوحشية التي تمارس علي عرب الاحواز من قبل السلطات الايراني بحجج واهي وباطله ومن خلالها تسعي ان تتخلص من الاصوات العربي المناهضه للعنصريه الفارسيه والتمييز العنصري ومحاولت طمس الهوية العربي في الاحواز ويجعلون السكان الاصليين هم الاقلية بحرمانهم من ممارست ابسط حقوقهم المشروعه. بعض الصور من ابناء الاحواز التي ضحوا بأنفسهم من اجل اعلى كلمة الحق وايضاً تحمل بعض الصور من هذه المجله ممارسات الطقوس الدينية والمهن اليدويه وجني الاثمار في الاحواز

 

 

 

http://www.youtube.com/watch?v=xW21qztMyDA&feature=youtu.be

ألاحواز في صور العدد الثاني _اعداد ناصر عبيات

 

 

 

المجلة الجدارية الثاني, في هذه العدد الصفحه الولي تغطي صور من الشهداء في الثمانينيات والتسعينيات  التي تم اعدامهم على يد السلطات الأيرانية

الصفحة الثاني غطت صور من شهاء الانتفاضيه النيساني وشهداء بعد الانتفاضه التي تم اعدامهم من قبل السلطات الايرانيه

الصفحة الثالثه تم درج صور شهداء الاحواز من الاطفال التي لايتجاوز اعمارهم 18 والتي تم استشهادهم في المظاهرات أو اعدام أو رمي جثثهم الطاهرة بعد استشهادهم تحت التعذيب

اما الصفحه الاخيرة شملت بعض الطقوس الديني والوطني لعرب الاحواز التي يمارسونها رغم المضايقات وقلت الدعم الحكومي

ahwaz 6 1980 - 1999 ahwaz 7 upproret 2005 ahwaz 8 ungdomar ahwaz 9 sysselsättning

Ahwaz genom bilder / الاحواز من خلال الصور

 

 

 

 

حاولت من خلال الصور الموجود اعمل مجلات جداري واكتب بشكل ملخص تحت كل صورة لان بأعتقادي اذا كانت صورة مع شرح التفاصيل تكون اكثر معبره واستغلت هذه

 الفكرة التي حملتها من المدارس في الاحواز حيت ما كنا مدرس (حصة پرورشى) يطلب من عندنا نختار موضوع ونجعله في مجلات جداري الفكرة بسيط ولاكن كانت جداً واضحه للمتلقي السويدي  التي حضر في المعرض في هذه الاربع مجلات شرحت عن معاناة المرة والطفل والشيوخ وا يعانون من معاناة وايضاً شرح مختصر عن احداث انتفاضة نيسان 2005 و تخليد ذكر أحد أبرز شهداء الانتفاضه الشهيد علي البتراني ,ان شاء الله تنال اعجابك

Ahwaz 1 Kvinnor och barn

م 

Ahwaz 2 demonstration ahwaz 5 1980 ahwaz 11 demonstration - död Ahwaz 4 fördrivning

Photo Report: Public Execution in Ghaem Shar, Iran

HRANA News Agency – An 18 years old prisoner has been hanged in public in Ghaem Shahr today morning.

According to a report by Mehr quoting from Radio Zamaneh, “Erfan – Gh” has been hanged in accordance with the article 293 of penal code and on charge of rape in Velayat square of Ghaem Shahr.

 According to this report, he had rapped a student last year and was hanged today in presence of attorney general, head of justice department and police authorities of the Ghaem Shahr city and Mazandaran province.

 Last Thursday there were also 3 prisoners hanged in public in Dehdasht and last Monday a prisoner was hanged in Rajai Shahr prison on the same charge.

 

 

Min utställning om Mänskliga Rättigheter i Iran i Åsele 19 oktober 2012

Fredagen den 19 oktober, hade jag min fjärde föreläsning och utställning om ”Mänskliga Rättigheter i Iran” på ABF i Åsele.

Jag är glatt överraskad över att så många kunde komma, men samtidigt lite ledsen över att alla inte fick plats. Lokalen på ABF var överfylld och många fick tyvärr vända i dörren på grund av att det inte fanns några platser kvar. Jag hoppas att jag kan göra ännu en utställning, så att fler kan få höra vad som händer i Iran.

Tack snälla ni för att ni ville komma och lyssna på mig och stötta mitt arbete mot regimens förtryck på dessa grupper i Iran!

I min nya utställning ingick även mitt material från tidigare utställningar, men även mycket nytt material om vad som hänt sedan 2010 när jag höll min senaste föreläsning.  Jag berättade och visade bilder och min dokumentärfilm om Irans minoriteter, framför allt då om arabernas situation i Iran, eftersom jag själv kommer från Ahwaz. Men jag behandlade även frågorna om kvinnors rättigheter, människors rätt till att uttrycka sig fritt, den obefintliga religionsfrihet som råder i landet,  regimens förtryck på dessa grupper samt  vad som händer med exil-iranier utanför Iran just nu.

Regimen har blivit betydligt hårdare även mot människor som flytt från Iran och gör en omfattande övervakning både via Internet och telefonövervakning på exil-iraner och flyktingar. Revolutionsgardet i Teheran (som äger Irans telekombolagen) har teknologi som gör det möjligt att övervaka medborgarnas datorer och mobiltelefoner in i minsta detalj. De har kompletta övervakningsprogram som gör det möjligt att med ett virusprogram ta över datorer och mobiltelefoner, registrera all trafik, avläsa var användaren befinner sig, med endast 50 meters noggrannhet och till och med granska rummet där datorn befinner sig med hjälp av datorns webkamera.

Avrättningarna har rusat i höjden sedan valet 2009 och nu i början oktober ligger siffrorna redan på ofattbara 344 avrättade personer.   Bara sedan juli i år har siffrorna stigit med det dubbla och fler är att vänta. Nästa år är det val och regimen vill väl göra sig av med alla obekväma opportunister.

De skrämmer och hotar släktingar som är kvar i Iran, just för att utöva påtryckning på dem som lyckats fly till ett annat land. De som har eller haft politiska aktiviteter i andra länder eller de som har sökt asyl i andra länder, blir alltid förhörda och frihetsberövade när de återvänder, frivilligt eller ofrivilligt. Har inget hänt som regimen kan bevisa, så kan det räcka med ca tre månaders fängelse, sedan blir de släppta mot borgen. Men det finns även de som fått hårdare straff när de har återvänt. Iran hävdar att de har begått “Korruption på jorden & Guds fiende” alternativt “Spioneri”, vilket innebär ett upp till 20 år långt fängelsestraff eller en dödsdom.

Jag berättade även om anledningen till varför jag själv har sökt asyl här i Sverige och hur det ligger till i mitt fall med Migrationsverket.  Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenviks utkom den 27 juni 2012 med ett nytt styrregeldokument RCI 16/2012 som Migrationsverkets personal ska följa. Dokumentet heter “Rättsligt ställningstagande angående den individuella prövningen av individer tillhörande minoriteter och andra grupper i Iran samt flyktingskap sur place för individer ur denna grupp“. Även i en artikel från SvD Nyheter från 6 november 2011 så erkänner Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik att Iranier är övervakad och förföljda av Iranska regimen här i Sverige, “Migrationsverket: Iran övervakar” där nämns också alla grupper som Iranska myndigheterna har särskilt intresse av. Enligt detta dokument RCI 16/2012 så borde jag inte fått avslag på min ansökan om asyl här i Sverige, då jag tillhör de flesta av de grupper som nämns i dokumentet och dessutom även kan bevisa det. Men detta tog Migrationsverket ingen hänsyn till och de ansåg att det mesta som jag bevisade och hade stöd för inte var sannolikt!

Jag vill även rikta ett stort tack till min hustru Ingrid som stöttat och hjälpt mig med att få till den här utställningen.

Nedan kommer några foton från utställningen. Än en gång, ett stort tack för att ni kom och lyssnade till mig!

/ Nasser Abiat

About Ahwaz human rights

Ahwazi people have few political rights and their services and infrastructure are substandard. They are suffering from poverty, starvation, polluted water, deprivation, injustice, arbitrary and illiteracy whereas Al-Ahwaz contributes millions of dollars to the Iran economy (Iran is exporting more than 90% of its oil from Abadan city, one of the most important cities of Al-Ahwaz) even they are not allowed to have their basic human rights, schools in Al-Ahwaz are barred from teaching Arabic and they forced to speak Persian instead of their mother language